Radon

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som bildas naturligt i berggrunden när radium sönderfaller. 

Radon molekyl

Generella egenskaper

Upptäckt år1900
Upptäckt avFriedrich Ernst Dorn
Kemiskt teckenRn
ÄmnesklassÄdelgas
Atomnummer86
Relativ atommassa222 u
Grupp18
Period6
Densitet9,73 kg/m3
Kokpunkt211,3 K   (-61,7 ℃)
Smältpunkt202 K   (-71 ℃)
FarorRadioaktiv
UtseendeFärglös i gasform
Elektronkonfiguration [Xe] 4f145d106s26p6
EngelskaRadon

Om radon (Rn)

Radon är ett radioaktivt grundämne, en ädelgas, med atomnummer 86 och beteckningen Rn som bildas när radium sönderfaller. Radon är färglös, 7,5 gånger tyngre än luft och mer än 100 gånger tyngre än väte.

Radon har en halveringstid på 3,8 dagar. När radongasen sönderfaller bildas radondöttrar. Dessa fastnar på partiklar i luften och kan följa med inandningsluften in i lungorna. Det är radondöttrarna som utgör en hälsofara. Radondöttrar är radioaktiva isotoper av bly, polonium och vismut och bildas i den radioaktiva sönderfallskedjan efter radon. Det finns tre isotoper av radon, radon-222 som bildas i sönderfallskedjan från uran-238, radon-220 som bildas i sönderfallskedjan från torium-232 och radon-219 som bildas i sönderfallskedjan från uran-235. Den vanligast förekommande isotopen är radon-222.

Ämnet upptäcktes först av den tyska kemisten Friedrich Ernst Dorn medan han studerade radiums sönderfallskedja. Robert Whytlaw-Gray och William Ramsay var först att isolera radon. Detta lyckades år 1910. Ämnet kallades då för radium emanation. År 1923 döptes gasen till radon.

Radonhalten mäts i Becquerel 

Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m3) per kubikmeter inomhusluft. Becquerel, är SI-enheten för radioaktivt sönderfall och infördes är 1975. 1 Bq är ett sönderfall per sekund.

Var finns radon?

Radon förekommer naturligt i marken över hela Sverige. Radon finns även i utomhusluften fast i mycket låga halter. Radon från marken är den vanligaste källan till radon i bostäder, byggnader och lokaler. Radon förekommer även i vissa byggmaterial. Radon i våra byggnader kan komma från en eller flera av följande tre källor:

1. Mark under och/eller runt huset
2. Byggmaterial
3. Vatten för hushållsbruk

Hälsorisker med radon

Den naturliga radioaktiva strålningen vi utsätts för kommer huvudsakligen från radon i inomhusluften. Den största hälsorisken med radon är att den kan orsaka cancer i lungorna och luftrören. Långvarig exponering av för höga halter av radon ökar risken för att drabbas av lungcancer. Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 14% av lungcancerfallen i Sverige orsakas av radon. Det motsvarar cirka 500 fall av lungcancer varje år. Risken att drabbas av lungcancer på grund av radon beror på radonhalten, exponeringstiden och individuella benägenheter att utveckla lungcancer. Det tar lång tid för lungcancer att utvecklas, vanligen 15–40 år.

Radon i de oventilerade hälsogrottorna i
I de oventilerade hälsogrottorna i Bad Gastein är radonhalten cirka 100 000 Bq/m³.

Exempel på olika nivåer av radon

  • Radonhalten över havet i Antarktis är ca 0,1 Bq/m3.
  • Radonhalten över stora hav är vanligtvis ca 1 Bq/ m³.
  • Radonhalten över öppen mark är normalt mellan 10 och 100 Bq/ m³.
  • Radonhalten inomhus i Skandinavien är 30–200 Bq/m³.
  • På enstaka platser har man utomhus uppmätt radonhalter uppåt 1 000 Bq/ m³.
  • I källare och grottor kan radonhalten ofta vara uppåt 3 000–30 000 Bq/m³.
  • I de oventilerade hälsogrottorna i Bad Gastein är radonhalten cirka 100 000 Bq/m³.
  • I oventilerade urangruvor har det uppmätts radonhalter på 1 000 000 Bq/ m³.

Radon från marken

Radon från marken

Radium och uran finns naturligt i alla bergarter och därmed också i alla jordarter. Radon från marken är den vanligaste orsaken till radon i byggnader och kan orsaka mycket höga radonhalter i inomhusluften. Radonet från marken åker in i byggnaden med jordluft som sugs in genom olika otätheter i grundkonstruktionen. De egenskaper i marken som har störst betydelse vid bedömning av radonrisken (förutom uran, radium och radon) är storleken på kornen, jordlagrens mäktighet, porositet och vattenhalt.

Radon i byggmaterial

Radon i byggmaterial

Uran och radium finns i alla stenbaserade byggmaterial. Blåbetong (blå lättbetong) är den största radonkällan bland byggmaterialen och framställdes mellan åren 1929 och 1975. Blåbetong innehåller radium som bildar radon när det sönderfaller. Blåbetong kan finnas i såväl armerade som oarmerade produkter för stomkonstruktioner och stomkompletteringar. Exempelvis vägg- och bjälklagselement, murblock och isolerblock. Blåbetong i form av lättbetongkross kan också finnas som värmeisolering i bjälklag.

Radon i hushållsvatten

Radon i hushållsvatten

Allt vatten som finns som grundvatten i berggrund och jord innehåller varierande koncentrationer av radon, uran och radium. Radon i vatten är främst ett problem vid egenborrade brunnar. Om vattnet innehåller radon kan det orsaka förhöjda halter av radon inomhus när man spolar vatten och duschar.  Höga halter är vanliga i områden med en berggrund bestående av uranrika bergarter, exempelvis Bohuslänregionen. Enligt Livsmedelsverket klassas dricksvatten från egen brunn som innehåller mer än 100 Bq/l som tjänligt med anmärkning. Vatten med mer än 1 000 Bq/l bedöms som otjänligt.

Hur vi använder våra hem har betydelse för radonnivåerna. När vi rör oss mycket inomhus, ventilationen är bra och vi vädrar, påverkar det nivåerna. Detsamma gäller vädret, när det är kallt eller blåsigt ute är nivåerna inomhus vanligtvis låga. Bostadens läge i naturen påverkar också radonnivåerna.

Radonmätning

Det enda sättet att upptäcka radon är att göra en radonmätning. I Sverige har är gränsen för högsta radonhalt i inomhusmiljöer 200 bq/m3. För tillförlitligt resultat och för att få fram ett årsmedelvärde bör mätningen göras under eldningssäsongen, under minst två månader. Eldningssäsongen pågår från 1 oktober till och med 30 april. Radonhalten varierar under dygnet och med årstiderna. Det beror dels på temperatur- och vindförhållanden. Men också hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta det vädras. Därför är det viktigt att mäta under lång tid för att kunna få fram ett tillförlitligt årsmedelvärde. Ju längre tid, desto noggrannare blir radonmätningen. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att det finns cirka 400 000 bostäder i Sverige som har högre radonhalt än referensnivån 200 bq/m3. 

Radonhalten bör mätas:

  • vid husköp
  • vid om- eller tillbyggnation
  • vid ändringar i ventilation- eller uppvärmningssystemet
  • vid husbygge
  • om det har gått mer än 10 år sedan den senaste mätningen.

Korttidsmätning

En korttidsmätning är bara rådgivande och ger en indikation på vilka radonhalter som finns. Mätningen kan inte användas för något myndighetsbeslut. En korttidsmätning bör endast utföras om det inte finns tillräckligt med tid för en långtidsmätning som till exempel vid husköp eller efter en åtgärd. En korttidsmätning görs på samma sätt som en långtidsmätning och bör pågå under minst 7 dagar, helt 10 dagar.

Långtidsmätning

En långtidsmätning visar årsmedelvärdet och ska göras under perioden 1 oktober till 30 april, under minst två månader. Långtidsmätning är det säkraste sättet att mäta radon på. Mätresultatet kan användas för myndighetsbeslut som till exempel behövs för att kunna ansöka om radonbidrag.

Det enda sättet att upptäcka radon är att göra en radonmätning. I Sverige har vi satt en gräns för högsta radonhalt i inomhusmiljöer till 200 bq/m3.

Gräns- och riktvärden för radon

De rikt- och gränsvärden som finns för radon är fastställda av Strålskyddsmyndigheten, Boverket, Arbetsmiljöverket och Livsmedelsverket. I bostäder och i lokaler för allmänna ändamål gäller gränsvärdet 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalten. Referens- och gränsvärden för radon talar om hur hög radonhalten som mest får vara i inomhusluft och vatten. Om radonhalterna överstiger de gräns- och riktvärden som gäller bör en utredning göras för att ta reda på orsakerna till de förhöjda halterna.

Gräns- och riktvärden för radon i inomhusluft

  • 200 Bq/m3. Högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål.
  • 200 Bq/m3. Högsta radonhalt i nya byggnader.
  • 200 Bq/m3. Högsta radonhalt på arbetsplatser ovan mark.

Gräns- och riktvärden för radon i dricksvatten

  • >100 Bq/l. Gräns för tjänligt med anmärkning.
  • 1000Bq/l. Gräns för otjänligt. Dricksvatten från egen brunn som innehåller över 1000 Bequerel per liter (Bq/l) bör inte användas till dryck eller matlagning.

Gräns- och riktvärden för arbetsplatser

  • 200 Bq/m3. I lokaler ovan jord vid normal arbetstid på 1800 h.
  • 400 Bq/m3. I källare och bergrum vid normal arbetstid på 1800 h.
  • 1300 Bq/m3 för berg och gruvarbete vid normal arbetstid på 1300 h.

Radonmätning i villa

Radonmätning i villa

Radonmätning i hus, villa samt radhus bör utföras under eldningssäsongen som varar från 1 oktober till och med 30 april. Mätperioden ska vara minst två månader (långtidsmätning) för att få fram ett årsmedelvärde och tillförlitligt resultat. Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3.  Vid exempelvis husköp kan en korttidsmätning göras. Korttidsmätningen är bara rådgivande och kan inte användas för myndighetsbeslut.

Mätning av radon i bostäder – metodbeskrivning.

Radonmätning på arbetsplatser

Radonmätning på arbetsplatser

Radonmätning på arbetsplatsen är arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivare bör vara medvetna om radonhalterna och vid behov vidta åtgärder för att minska dem. Att begränsa mängden radon på arbetsplatsen är en viktig och obligatorisk del av det lagstadgade arbetsmiljöarbetet. Radonhalten på en arbetsplats bör mätas under minst två månader mellan 1 oktober och 30 april. Om årsmedelvärdet av radonhalten under arbetstid överstiger den nationella referensnivån måste arbetsgivaren vidta åtgärder för att minska halterna.

Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser.

Radonmätning i flerbostadshus och bostadsrättsföreningar

Radonmätning i flerbostadshus och bostadsrättsföreningar

Fastighetsägare är ansvariga (enligt miljöbalken 26 kap. 19 §) att kontrollera radonhalten i inomhusluften. Radonhalten i bostäder får inte överskrida 200 Bq/m3. Mätningen ska göras enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. 

Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. 

Radonmätning i skola- och förskola

Radonmätning i skola- och förskola

Enligt Strålskyddsförordningen ska radonhalterna i skolor och förskolor hållas under 200 Bq/m3. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att mäta och vid behov åtgärda radonhalter över referensnivån 200 Bq/m3.

Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätningar i skolor och förskolor.

.

Mätmetoder

Mätningar av radonhalten är en förutsättning för att kunna vidta effektiva åtgärder för att minska radonhalten. Radonhalten varierar ofta kraftigt både under dygnet och med årstiderna och därför bör mätningar ske med någon av de mätmetoder som anges i Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning.

Metod 1: Spårfilm med filter

Den här metoden kan användas för att uppskatta det årliga medelvärdet av radon i en bostad eller på en arbetsplats. Spårfilmerna är känsliga för stark värme och ska inte utsättas för direkt solljus eller värmekällor. Radonätningen ska pågå under minst två månader. Spårfilm med filter kan också användas för uppföljande mätningar.

Mätperiod vid rådgivande korttidsmätning med metoden: Minst 7 dygn.

Metod 2: Kontinuerligt registrerande radoninstrument

Registrerande radoninstrument (IEC 61577-2) kan användas för att uppskatta årsmedelvärdet. Mätningen bör pågå minst två månader vid varje mätpunkt. Den största fördelen med kontinuerlig mätning är möjligheten att övervaka förändringar över tid. Detta kan ge en mer tillförlitlig grund för att bedöma mätresultatet.

Mätperiod vid rådgivande korttidsmätning med metoden: Minst 2 dygn (24 timmar i varje mätpunkt)

Metod 3: Elektretbaserad integrerande radonmätare

Metoden kan användas för att uppskatta årsmedelvärde av radonshalten i en bostad eller på en arbetsplats. Metoden används för att uppskatta årsmedelvärdet. Elektretmätare kan även användas för uppföljande mätningar av radon. Mätningen bör pågå under minst två månader.

Mätperiod vid rådgivande korttidsmätning med metoden: Minst 5 dygn (korttidselektret).

Mätning av gammastrålning

Bärbara enheter/mätare används ofta för att mäta gammastrålning. Gammamätaren hålls direkt mot vägg, tak eller golv och resultatet kan läsas av omgående. Vid kontroll av byggmaterial i en byggnad ska mätning göras på alla väggar, tak och golv. Genom att mäta gammastrålningen kan man ta reda på om huset eller byggnaden innehåller blåbetong. Blåbetong är ett byggmaterial som producerades mellan åren 1929 och 1975 och har utnämnts till den största radonskällan bland våra byggmaterial. Det användes flitigt i bland annat miljonprogrammet, men även i hus och höghus. 

Blåbetong är ett alunskifferbaserat byggmaterial som användes mellan 1929 och 1975. Blåbetong innehåller radium som bildar radon när det sönderfaller. Blå lättbetong är matt blå till färgen och har en strukur som liknar en tvättsvamp.

Åtgärder mot radon

Om radonhalter är för höga är det viktigt att få hjälp med att att hitta orsaken och vidta lämpliga åtgärder. Åtgärder kan exempelvis vara att öka luftomsättningen, täta eller isolera beroende på var radonet kommer. Radon i hushållsvattnet kan avlägsnas genom att vattnet luftas innan det når bostaden.

Länkar och lagstiftning

Flera myndigheter har ansvar för frågor kopplade till radon:
Strålsäkerhetsmyndigheten
Boverket
Folkhälsomyndigheten
Socialstyrelsen
Livsmedelsverket
Arbetsmiljöverket
Sveriges geologiska undersökning
SWEDAC

Miljöbalken Plan- och bygglagenArbetsmiljölagen